Slösar ni med värmen? Så ger energikartläggning er full kontroll

Att ha koll på energianvändningen handlar idag om mycket mer än att bara hålla nere kostnaderna. Det är en viktig faktor för att stärka företagets konkurrenskraft, minska klimatpåverkan och leva upp till allt högre krav från lagstiftning och omvärld. Samtidigt går stora mängder energi ofta till spillo på grund av ineffektiv utrustning, onödig drift eller felaktiga inställningar. 

Med en strukturerad energikartläggning får ni en tydlig bild av hur energin används i verksamheten. Det ger er möjligt att identifiera förbättringsområden och vidta konkreta åtgärder som minskar energiförbrukningen och stärker lönsamheten.

I den här artikeln får ni bland annat lära er att: 

• En energikartläggning visar hur energi används i hela verksamheten och gör det lättare att hitta var det förekommer slöseri och var det finns förbättringsmöjligheter.[Text Wrapping Break] 
• Genom effektivare energianvändning kan företag spara pengar, förbättra lönsamheten och samtidigt minska sin miljöpåverkan. 
• Stora företag måste enligt lag genomföra energikartläggningar regelbundet, och nya EU-regler kan göra kraven mer omfattande framöver. 
• Särskilt inom energiintensiva system som ånganläggningar kan analyser identifiera betydande effektiviseringsmöjligheter som leder till lägre kostnader och ökad driftsäkerhet.

Vad är energikartläggning?

En energikartläggning är en systematisk genomgång av företagets energianvändning. Syftet är att skapa en tydlig bild av hur energin används i verksamheten, identifiera de största energiposterna och hitta områden där det finns potential att minska förbrukningen och effektivisera driften. 

Kartläggningen baseras i första hand på företagets egna data om energitillförsel och energianvändning. 

Genom att anlita en certifierad energikartläggare får företaget ett faktabaserat beslutsunderlag som ger bättre kontroll över energiflödena och hjälper er att prioritera vilka åtgärder som ger störst effekt. 

Med en energikartläggning är det möjligt att: 

• Identifiera möjligheter till betydande kostnadsbesparingar.
• Stärka företagets konkurrenskraft genom effektivare resursanvändning.
• Minska verksamhetens klimatpåverkan och bidra till företagets hållbarhetsmål.
• Optimera drift, underhåll och tekniska installationer för ökad energieffektivitet. 

Måste man enligt lag göra en energikartläggning?

Om ditt företag behöver genomföra en energikartläggning beror på verksamhetens storlek och energianvändning. Under de senaste åren har regelverken skärpts i takt med att EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) implementeras i medlemsländerna. 

Energikartläggning i stora företag (EKL)

Lagen om energikartläggning i stora företag (EKL) trädde i kraft den 1 juni 2014 och syftar till att öka energieffektiviteten i näringslivet. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet och ansvarar för att lagen följs. 

Företag som omfattas av lagen är skyldiga att genomföra en kvalitetssäkrad energikartläggning minst vart fjärde år och rapportera resultaten till Energimyndigheten. 

Vi befinner oss nu i EKL-period 3 (2024–2027). Under den här perioden ska företagen genomföra en ny övergripande kartläggning av verksamhetens energianvändning i lokaler, processer och transporter. Samtidigt ska tidigare genomförda energieffektiviseringsåtgärder följas upp och utvärderas. 

Vilka företag omfattas av EKL?

Idag omfattas företag som: 

• Har minst 250 anställda, och 
• Har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro.

Nya krav för små och medelstora företag

För mindre företag är energikartläggning idag frivillig, även om Energimyndighetens föreskrifter (STEMFS 2017:1) innehåller riktlinjer för verksamheter med en energianvändning över 0,3 GWh per år. 

Ett nytt lagförslag, baserat på EU reviderade energieffektiviseringsdirektiv, innebär dock att framtida krav kommer att utgå från företagets energianvändning snarare än antalet anställda eller omsättning. 

De föreslagna kraven innebär att: 

• Företag med en årlig energianvändning över 2,8 GWh ska genomföra en energikartläggning minst vart fjärde år. 
• Företag med en årlig energianvändning över 23,6 GWh ska införa ett certifierat energiledningssystem. 

Därför är energikoll viktigt – oavsett lagkrav

Även företag som inte omfattas av lagkraven har mycket att vinna på att förstå sin energianvändning. En tydlig överblick över energiflöden och kostnader gör verksamheten mer motståndskraftig mot stigande energipriser, förändrade marknadsförutsättningar och framtida regelkrav. Samtidigt skapas bättre förutsättningar för att minska kostnader, stärka hållbarhetsarbetet och förbättra företagets konkurrenskraft. 

Läs även: Vad är dekarbonisering – och varför är det avgörande för industrins framtid? 

Energikartläggning steg för steg 

En effektiv energikartläggning genomförs vanligtvis i sex konkreta steg: 

Steg 1: Datainsamling 

Här samlas data in för hela verksamheten. Det handlar inte bara om elräkningen, utan omfattar även uppvärmning, kylning, maskiner, ventilation, tryckluft, belysning och transporter. Ju bättre underlag i form av kvartsvärden och månadsdata som samlas in, desto mer träffsäker blir analysen. 

Steg 2: Identifiera betydande energianvändning

Fokus ska ligga där effekten blir störst. Kartläggningen prioriterar de maskinhallar, ugnar, fordon eller ventilationssystem där energianvändningen är som högst. En så kallad ICE-modell (Impact, Confidence, Ease) kan användas för att poängsätta och prioritera vilka områden man ska gå vidare med. 

Steg 3: Detaljerad analys av utvalda områden

Här görs en fördjupad analys för att identifiera dolda energiförluster. Det kan handla om att upptäcka onödig tomgångskörning under helger, analysera tekniska förluster, se över drifttider eller granska effektuttag inför nya effekttariffer. 

 Steg 4: Lista åtgärder och räkna på effekterna

Åtgärdslistan är en central del av energikartläggningen. Här samlas konkreta förslag – som kan handla om allt från komponentbyten till beteendeförändringar. Varje åtgärd kopplas till investeringskostnad, förväntad besparing per år, klimatpåverkan och ROI (investeringskalkyl). Många åtgärder visar sig vara lönsamma redan efter ett till två år. 

Steg 5: Upprätta en handlingsplan

Här dokumenteras vem som ansvarar för vad, samt vilka budgetar och mandat som finns för att genomföra förbättringarna. 

Steg 6: Följ upp, justera och gör arbetet till en rutin

Arbetet är inte klart bara för att rapporten är inskickad till Energimyndigheten. De företag som lyckas bäst är de som integrerar energiarbetet i sin ordinarie styrning och rapporterar regelbundet till ledningsgruppen. 

Särskilt viktigt för industriella processer: Ångsystemet

För tillverkande företag inom exempelvis livsmedelsindustrin, bryggerinäringen, läkemedelsindustrin eller pappersindustrin är processerna och de termiska systemen ofta de största energiförbrukarna. Därför hamnar dessa områden nästan alltid i fokus under energikartläggningens fördjupade analys. Det är här de största möjligheterna till energibesparingar vanligtvis finns.  

Ånga är en mycket effektiv energibärare tack vare sitt höga energiinnehåll. Varje kilo ånga innehåller omkring 2 200 kJ kondenserbar energi. 

Det här gör den betydligt mer effektiv än vatten i traditionella värmesystem. Samtidigt innebär den höga energitätheten att även små ineffektiviteter kan leda till stora energiförluster och onödiga kostnader. 

Vid en energikartläggning analyseras därför ångsystemet i detalj, bland annat genom att granska ångans kvalitet och användningsområde: 

• Mättad ånga – torr ånga där allt vatten har övergått till gasform. Den lämpar sig väl för uppvärmning, värmeöverföring och sterilisering. 
• Våt ånga – en blandning av ånga och kondensat som försämrar energieffektiviteten och kan orsaka driftstörningar eller ökat slitage. 
• Överhettad ånga – ånga som har värmts upp ytterligare efter förångningen. Den används främst för att driva turbiner och andra processer där hög energiutvinning är avgörande. 

Genom att analysera faktorer som drifttider, isoleringsstandard, kondensathantering, läckage och trycknivåer går det att identifiera förbättringsområden och optimera systemets prestanda. Resultatet blir lägre energikostnader, ökad driftsäkerhet och ett mer resurseffektivt produktionssystem. 

Optimera ert ångsystem med Spirax Sarco

En energikartläggning visar var ni kan spara energi – Spirax Sarco hjälper er med själva arbetet. Vi stöttar företag i en mängd olika branscher med att förvandla insikterna från kartläggningen till verklig förändring. Genom målinriktad ångrådgivning och avancerade tekniska produkter hjälper vi er att minimera energiförluster, sänka driftskostnaderna och säkerställa en stabil och säker drift som lever upp till alla lagar och regler. 

Vill du veta mer om hur en energikartläggning kan sänka era kostnader och hur vi kan optimera era processer? Kontakta oss!

 Utforska ämnet 

På väg mot nettonollånga  
De vanligaste frågorna om ånga 
Mer om våra uppkopplade lösningar  

Vanliga frågor och svar om energikartläggning 

Här har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren om energikartläggning, lagkrav och hur du optimerar ditt ångsystem. 

Vad är syftet med en energikartläggning?

Syftet är att få en tydlig, faktabaserad bild av hur mycket energi ditt företag förbrukar, var den används och varför. Målet är att identifiera konkreta och lönsamma åtgärder som minskar energislöseri, sänker driftskostnaderna och minskar verksamhetens klimatpåverkan. 

Omfattas mitt företag av lagen om energikartläggning (EKL)?

Idag omfattas du av lagen om ditt företag räknas som stort. Det innebär att verksamheten sysselsätter minst 250 personer och har en årsomsättning över 50 miljoner euro (eller en balansomslutning över 43 miljoner euro). Dessa företag måste göra en kartläggning minst vart fjärde år. 

Vad innebär det nya lagförslaget baserat på EU-direktivet?

Det nya förslaget flyttar fokus från företagets storlek till dess faktiska energianvändning. Framöver föreslås det att alla företag – oavsett antal anställda eller omsättning – som förbrukar mer än 2,8 GWh per år måste genomföra en energikartläggning vart fjärde år. Företag som förbrukar över 23,6 GWh kommer att behöva införa ett certifierat energiledningssystem.

Vad är en ICE-modell och hur används den i kartläggningen?

ICE är en prioriteringsmodell som används i steg 2 av energikartläggningen för att utvärdera olika områden i verksamheten. Varje område poängsätts utifrån tre kriterier: 

• Impact (Effekt): Hur stor är potentialen för energibesparing? 
• Confidence (Säkerhet): Hur säkra är vi på att uppnå resultatet givet vår data? 
• Ease (Enkelhet): Hur lätt eller billigt är det att genomföra åtgärden? 

Områdena med högst totalpoäng prioriteras först i handlingsplanen. 

Varför är just ångsystemet så viktigt att granska under en energikartläggning? 

Ånga är en extremt energität bärare som innehåller cirka 2 200 kJ kondenserbar energi per kilo. Det gör den otroligt effektiv för industriella processer, men det betyder också att små brister ger enorma energiförluster. Om ditt system drabbas av exempelvis våt ånga, läckande ångfällor eller dålig isolering kan det leda till betydande energiförluster och ökade kostnader.