Att navigera i hållbarhetslabyrinten är inte alltid lätt, vilken bransch det än gäller. Men för livsmedels- och dryckesindustrin är utmaningarna extra stora. Efter att ha återhämtat sig från de plötsliga och svåra effekterna av en global pandemi står branschen nu inför en allt tuffare serie hinder. Många är utom dess kontroll, såsom ekonomisk inflation, stegrande energipriser och ständigt minskande marginaler.
Då fler verksamheter jagar samma kundbas har konkurrensen aldrig varit högre, samtidigt som behovet att hålla jämna steg med snabbt föränderliga konsumtionsvanor och nya regelverk bidrar till dilemmat av att planera nästa steg.
Men, trots alla bollar branschen håller i luften samtidigt så är den fast besluten att hålla fokus på hållbarhet i sin framtida utveckling.
Om man ser till den globala livsmedelskedjan som helhet är uppgiftens komplexitet och omfattning tydlig. Branschen representerar 690 Mt CO₂e¹ per år, eller ungefär en tredjedel av de globala utsläppen. Däremot så är detta en siffra som räknar in precis allt. Från markanvändning till jordbruksmetoder (till exempel användning av gödningsmedel), och paketering, transport och kylning vid försäljningsstället (vilket är en stor bidragande faktor i sig självt). Detta helhetsperspektiv av livsmedelskedjan är hjärtat av EU:s strategi ”Från jord till bord” som har lett till den Europeiska gröna överenskommelsen.²
Om man enbart ser till tillverkningen av slutprodukterna inom livsmedels- och dryckesindustrin (kallat ”gate to gate”), producerar den cirka 11 % av alla utsläpp av växthusgaser från livsmedelskedjan som helhet. Detta varierar baserat på område. 11 % är siffran för EU. I Indien är motsvarande 1 % och i Kina 3 %. Även om majoriteten av utsläppen av växthusgaser sker antingen i föregående led (jordbruk och boskapshantering) eller senare led (distribution och detaljhandel) så är detta ändå en stor mängd. Med 94 Mt CO₂e/år, är det nära Belgiens totala utsläppen.
Det syns redan att branschen inte bara kan fokusera på ett problem i taget. Variablerna är för många, och det skulle lämna företagen sårbara. Det råder inget tvivel om att osäkerheten i det ekonomiska läget är det största bekymret, vare sig det kommer från inflation eller generella kostnader.
Men bekymmer är inte detsamma som prioriteringar. Till och med under den värsta perioden av COVID-19-krisen satte ledare inom livsmedels- och dryckesindustrin hållbarhet högt upp på sin lista av prioriteringar. En undersökning utförd 2020 visade att 67 % av beslutsfattare inom livsmedels-, dryckes- och jordbruksindustrin ansåg att det inte längre var nog att bara ”inte göra skada”. Stridsropet var att de borde agera tillsammans för att göra det som krävs för att röra sig mot ett effektivt, förnybart livsmedelssystem.³
Nyare undersökningar visar samma sak, och en majoritet av livsmedels- och dryckesföretag har satt hållbarhet som sin huvudprioritering, nära följd av effektivitet/minskning av svinn och livsmedelssäkerhet. Skälen bakom detta kommer från en rad olika påtryckningar, de viktigaste bland dem är:
Livsmedels- och dryckesindustrin är oerhört viktig. Det är den största tillverkningsindustrin i Storbritannien och tillför mer till ekonomin än alla andra områden inom tillverkningsindustrin, inklusive fordon och flyg. 2019 tillförde den i USA 412 miljarder USD till ekonomin, och sysselsatte 1,7 miljoner människor, och i EU arbetar 4,6 million människor inom branschen och har en omsättning på 1,1 biljoner EUR och 230 miljarder EUR i mervärde, vilket gör den till en av kontinentens viktigaste tillverkningsindustrier.
Och i slutändan behöver vi den för att överleva. Den vet att de växande effekterna av klimatförändringen betyder att den måste agera snabbare än de flesta andra branscher. Klimatproblem som torka och översvämning vid fel tillfälle representerar vidare variabler som branschen gärna vill slippa. Branschen vet, bättre än andra branscher, att den har ett egenintresse i att hjälpa till att säkra vår planets framtid.
I USA pekar den nya färdplanen för dekarbonisering (Decarbonization Roadmap) ut livsmedels- och dryckesindustrin som en nyckelmöjlighet för att minska utsläppen av växthusgaser då de flesta andra branscher förutspås öka sina utsläpp innan de kan börja minskas. Mångfalden inom branschen är en utmaning, men planen föreslår energieffektivitet som en mall för förändring:
”Eftersom varmvatten och ånga är stora energislukare och källor för energiförluster för livsmedelsfabriker är effektivitetsförbättringar inom ångproduktion en väsentlig möjlighet som behöver sättas i fokus. DOE (USA:s energidepartement) uppskattar att en vanlig besiktning av ångproduktionen kan identifiera energibesparingar på 10–15 % per år”⁴
På andra sidan Atlanten hörs liknande resonemang i Storbritannien. Här, tack vare exceptionella möjligheter inom geotermisk energi, används ånga i flera olika processer. Nästan hälften av livsmedels- och dryckesberedningens totala energibehov går till att producera ånga, oftast genom att installera en ångpanna i varje tillverkningsanläggning för livsmedel och dryck. Behovet av ånga drivs på av krav på tillverkningstakt och produktkvalitet, vilket gör tillhandahållandet av rätt mängd och kvalitet av ånga väsentlig för många processer. Effektivitet är den första punkten för att ta sig an hållbarhet, och det medför vidare fördelar i form av energibesparingar.
När man tänker tillbaka på alla de konkurrerande kraven på livsmedels- och dryckestillverkare så har detta en stor fördel i att:
"…en förändring av hur värme produceras kräver inte någon förändring till utrustningen för livsmedelsbearbetning eller produktionslinjen"⁵
"Vidare över
till Europa höjs ännu fler röster för detta tillvägagångssätt.
Än en gång är det energiförbrukningen som är i fokus, och ånga är fortfarande en kritisk komponent i tillverkningen av livsmedel och drycker. Här visar en ny studie från Food Drink Europe⁶ på flera vägar framåt:"
Få andra branscher står inför ett så stort antal hinder på vägen mot hållbar utveckling som livsmedels- och dryckesindustrin. Därför är det anmärkningsvärt att just den branschen sticker ut som den mest progressiva på detta område. En nyligen genomförd studie gav företag i branschen det högsta betyget i deras ”Miljötema” och bara bygg-, finans-, juridik- och konsultbranscherna fick bättra totala resultat.⁷
Detta visar på branschens beslutsamhet i att agera nu, optimera för öka effektivitet med de verktyg som finns till hands, och att ha en vision för att möta de många konkurrerande behoven som finns. Branschen har många fler utmaningar framför sig, men den har insett att den har ingen tid att förlora.
1 CO₂e – koldioxidekvivalenter används ofta för att mäta påverkan från värdekedjan för livsmedel. Den tar hänsyn till olika typer av markanvändning, eller fakta som att ett ton metangas (t.ex. från animalieproduktion) motsvarar 25 ton CO₂e eftersom det har 25 gånger högre påverkan på global uppvärmning.
2 https://food.ec.europa.eu/horizontal-topics/farm-fork-strategy_en#Strategy
3 The Food Industry Is Leaning Into Sustainability | TNC (nature.org)
4 Industrial Decarbonization Roadmap (energy.gov)
5 https://www.fdf.org.uk/fdf/resources/publications/decarbonisation-of-heat-across-the-food-and-drink-manufacturing-sector/
6 https://www.fooddrinkeurope.eu/resource/decarbonising-the-food-and-drink-industry/
7 Food & Beverage Companies Must Target Procurement to Boost Sustainability Perform | EcoVadis
Ånga är ett naturligt media och är något välkänt som vi alla kan förstå på sin enklaste nivå – det är bara kokande vatten, men med några mycket unika egenskaper.
Detta luftfuktningssystem matas med ånga från huvudångledningen till skillnad från självgenererande enheter som producerar sin egen ånga.
Du hittar bra och användbar kunskap för energioptimering och förbättrad drifteffektivitet.
Att investera i förebyggande åtgärder löser inte bara omedelbara problem utan bidrar också till långsiktiga kostnadsbesparingar och hållbarhet, vilket skapar en grund för tillförlitlig och effektiv drift av ångsystemet.
Ett stort skotskt destilleri kombinerar energibesparingar på mer än 50 000 pund per år med att vara en bättre granne, tack vare ett återvinningssystem av flashång designat och levererat av Spirax Sarco.
Spirax Sarco Sverige skräddarsyr tekniska ånglösningar till livsmedels- och dryckesprocesser. Få mer information & skicka förfrågan via internet idag